Eg kjøpte 5 praktbotia'er i Bergen for 2 uker siden. Dei har ikkje vert serlig villig til å spise enda og vert veldig rolige og vert i hulene sine nesten 100% av tida...
En etter en no har dei daua, med ca. 5 dagers mellomrom. Vannet mitt skal etter mine målinger vere flott og alle dei andre fiskene mine stortrivast.
Kva kan dette vere? Tar imot alle råd nå! Har bare 2 igjen... Dei virker friske, men det gjorde jo alle dei andre heilt til dei låg daue på bunnen plutseleg ein dag.
Forresten, eg kjøpte først 3 av dem på en dyrebutikk i Bergen sentrum, så drog vi til åsane og kjøpte 2 til på den dyrebutikken der... Krysser fingrane no for att det var noe gale med dei 3 første eg kjøpte, og at dei 2 andre er friske og fine.

Ps: Dei 2 siste som døde har det vert noe rødt på gjellene, (den opningen på siden som beveger seg når dei puster:] ) På begge gjellene var der noe rødt på... Har sett det samme på ein av dei fiskene eg har att også...

sykdom? Korleis kurere?? Noe å gjør med det? Ka kommer dette av?
!!!!!!!!!!

Røde gjeller får meg umiddelbart til å tenke på en eller annen forgiftning i vannet, som går på gjellene.
Vanlige syndere her er:
-Ammomiakk, nitritt og nitrat (sistnevnte i store mender, oftest over 250mg\L).
- Høye mengder vannløselige metaller, som kobber (la vannet renne lenge før du bruker vann fra springen, slik at eventuell løs kobber skylles vekk før du bruker vannet).
- Klor, men da skulle problemet være løst fort (klor luftes ut i løpet av 24 timer.

Ellers er praktbotia ganske sensitive for metaller i vannet, det kan være dette som er grunnen. Ta kontakt med ditt lokale vannverk, hør med dem om hvor mye ulike metaller det er i vannet.
Du kan forsøke å tilsette aquasafe i vannet, dette binder opp ulike metaller og gasser.

Det kan selvsagt også være sykdom, vanligst er nok gjellemark i forbindelse med røde gjeller. Men denne sykdommen tar ikke livet av fisk i den farten du har opplevd...

Jeg ville skjekket ut kvaliteten på vannet, om spiringvannet har OK verdier av metaller og mineraler, ville jeg byttet vann hyppig (20-25% daglig). Tilsett gjerne aquasafe, for å fjerne eventuelle uhumskheter fra springvannet.

Eg har i 10 ml. Aquasafe kver gang eg skifter vatn.... skal eg ha i mere???
I tilleg tilsetter eg en vit flaske som heter Aqualife 2ml...

Siden du bruker aquasafe, har du også luket ut metalliske forgiftninger. Bruk av aqualife, skal teoretisk forhindre nitritt\ ammoniakk, så da er ennå en faktor ute av verden...

Fasken åsså, trodde at problemet skulle være lett å få has på... Du har ikke mulighet til å få obdusert en av fiskene hos noen i nærheten, om flere skulle daue? Tror at det blir mest riktig, i forhold til å kunne stille en diagnose.

Kunne tatt med en i ein pose ned til dyrlegen i morra då. Men eg vet ikkje kor mykje peiling dei har på Praktbotia fisker... Foresten, har bytte vann no. 20% ca.

Fisken må nok være død, for at noen skal ha mulighet til å obdusere den. Det er stort sett det samme hvilken art det er som studeres, smittestoffer vil jo stort sett alltid opptre likedan på alle "ofrene".

Håper at du finner ut av elendigheten!

Ja, men ingen av mine andre fisker har blitt rammet.
Ingenting annet enn å skifte vann som kan hjelpe? Noe som helst.

Uten at man vet grunnen til at dem dauer, er det lite å gjøre med saken.
Du kan selvsagt forsøke med en bredspektret medisin, f.eks eSHa 2000, men det hele blir jo litt fattig, når en ikke vet den underliggende grunnen...

Nå skal vel i utgangspunktet gjellene være frisk rød dersom fisken er frisk:

Till ytan utgör fiskens gälar en rätt stor del av barriären mellan fiskens inre och den omgivande vattenmiljön.

Gälarna har många uppgifter. Den viktigaste är gasutbytet mellan vattnet och blodomloppet eller andningen. I gälarna överförs syre från vattnet till blodet och koldioxiden från blodet till vattnet. För att möjliggöra detta är gälarnas epitel tunnt, på de tunnaste ställena är det separerande epitelet mellan vattnet och blodomloppet endast ett cell-lager tjockt.

Dett tunna epitelet ställer stora krav vid upprätthållandet av vätskebalansen.

I sött vatten är salthalten högre inne i fisken än i det omgivande vattnet. Det sötare vatten strävar till att strömma in i fisken och fisken kompenserar detta genom att avge urin. Med urinet förlorar fisken samtidigt en del av sina salter. För att undvika saltunderskott har gälarna som uppgift att aktivt tillföra fisken salter från den omgivande vattenmiljön.

I saltvatten (>9 promille) är förhållandet det motsatta. Fiskens vätskor strävar till att strömma ut i det omgivande vattnet. Fisken kompenserar detta genom att dricka, men samtidigt följer det med rikligt med överflödiga salter. Saltöverskottet avger fisken i huvudsak via saltkörtlar som sitter i gälarna.


Sötvattensfiskar trivs sällan i saltvatten och vice versa. Östersjöns brackvatten är ett gränsfall där både söt och saltvattensfiskar förekommer. Laxfiskar kan anpassa sig till båda livsmiljöerna.

De kväveföreningar som bildas vid ämnesomsättningen avger fisken i huvudsak som ammoniak. Ammoniak avges direkt till vattnet genom gälarna.

Gälarna hos en frisk fisk är intensivt röda och slemfria. Vid anemier, förorsakade av exempelvis kroniska infektionssjukdomar, är gälarna bleka och färglösa. Om gälarnas epitel skadas eller irriteras reagerar de genom att öka slemutsöndringen, i nästa skede störs epitelets tillväxt varvid gällamellerna växer samman. Den ökade slemproduktionen utsätter gälarna för bakterieinfektioner och situationen blir värre och värre.

Da jeg hadde problemer med kobber, mistet fisken all farge, og gjellene ble bleke.

Dersom alle de andre er friske og har en natrulig adferd, kan man mistenke at disse fiskene ikke har tålt overgangen fra dyrebutikk vann til ditt vann, man kan feks. få et fall i osmose trykket som sakte men sikkert tar livet av dine fisker.

Dette skjer dersom ph'n i akvariet ditt er vesentlig surere enn vannet i posen, og har du ikke brukt flere timer på tilvenning, så kan det gå galt.

Dette med tilvenning fra pose vannet til akvarievannet er et problem for mange da man ikke tester vannet i posen, og man lar fiskene gå ut i akvariet alt for tidlig.

Jeg har brukt opptil 12 timer på tilvenning dersom ph'n spriker vesentlig.

Hver gang jeg får fisk, enten fra Norge eller utlandet bruker jeg aldri mindre enn 3-4 timer på tilvenning til nytt vann.

Men som du sikkert forstår er det svært vanskelig med "fjern diagnose" på dine fisker når det gjelder slike tilfeller.

Svein